Skatteberäkning vid bokslut

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt

Koncernredovisning

Dags för lite skryt! Jag kan koncernredovisning.

Det är idag tyvärr många revisorer och redovisningskonsulter som inte behärskar tekniken för att ta fram en koncernredovisning. Det beror på att gränsen för då koncerner har krav på sig att upprätta koncernredovisning höjdes den 1 november 2010Årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades. Kravet gäller nämligen endast ”större koncerner” som efter denna förändring är företag som uppfyller mer än ett av dessa krav två år i följd:

  • 50 medelantal anställda
  • 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Tidigare gällde istället motsvarande, men med siffrorna 50/25/50 och bara några år före detta gällde gränserna 10 anställda och 24 miljoner i nettoomsättning (!). Som ni förstår är det en väldigt stor del av de dåvarande ”stora” koncernerna som nu är undantagna. Anledningen till höjningen är särskilt att förenkla för företagen och detta är förstås en förenkling då det många gånger kan vara förknippat med problem och kostnader att ta fram en koncernredovisning. Detta har också lett till att de nuvarande ”stora” företagen normalt har egna resurser såsom CFO, ekonomichefer etc. som upprättar dessa varpå revisorer och redovisningskonsulter inte får den äran.

Men, vi kan ju börja från början. Vad är en koncern? Aktiebolagslagen definierar detta i 1 kap. 11 § som att en koncern föreligger om ett moderföretag har minst ett dotterföretag. Dotterföretag definieras vidare som ett företag som ägs av ett annat företag som kontrollerar dotterföretaget med minst hälften av rösterna (ofta andelarna, men inte alltid). Även dotterdotterföretag osv. ingår i samma koncern om de uppfyller röstkravet. Detta kring vad som omfattas av koncernen, underkoncerner m.m. kan bli rätt tekniskt så det går jag inte in på här.

Vilka som sen ska upprätta en koncernredovisning framgår alltså, som nämnt ovan, av ÅRL. Vad är en koncernredovisning? En koncernredovisnings innehåll beskrivs i ÅRL och definieras bl.a. i 7 kap. 6 och 8 §:

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.

”Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.”

Det låter ju enkelt! Dock förekommer en hel del regler för att koncernredovisningen ska uppfylla kraven på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild. Bl.a. är informationen om elimineringar mellan koncernföretag i 13 § och den om eliminering av andelar i dotterföretag i 19 § (förvärvsanalys) centrala. Detta för att s.k. ”koncerninterna” värden inte ska ge en felaktig bild av koncernen. Om ett moderföretag redovisar ett dotterföretags egna kapital i sin koncernbalansräkning får ju moderföretaget inte samtidigt redovisa andelar i samma dotterföretag. Inte heller får t.ex. moderföretaget ta upp den försäljning (omsättning) som skett till ett dotterföretag, utan bara ”extern” omsättning. Dessa poster och transaktioner måste alltså elimineras för att koncernen inte ska redovisa siffror som är ”kaka på kaka”.

Utöver detta ska tilläggas att koncerner är helt civilrättsliga företeelser och inte skatterättsliga. Koncerner beskattas inte, utan det gör bolagen vart och ett för sig. När detta redovisas i koncernredovisningen ger det vissa effekter som att t.ex. obeskattade reserver (periodiseringsfonder, överavskrivningar m.m.) fördelas i en del eget kapital och en del skatteskuld.

För att förtydliga hur bl.a. dessa elimineringar och andra vanliga koncernjusteringar ska göras så släppte dåvarande Redovisningsrådet (nedlagt 2007) en rekommendation som heter RR 1:00. Denna rekommendation har varit central i hur man arbetat med koncernredovisningar de senaste 15 åren. Framöver kommer dock K3 (Bokföringsnämndens Allmänna Råd 2012:1 – BFNAR 2012:1) kapitel 9 vara huvudregelverk för större delen av de koncerner som inte tillämpar K4, eller IFRS, i sin redovisning. Vissa (en del större) förändringar kommer ur detta, men de går jag inte in på i detalj här.

Vilka typer av problem kan man stöta på? Jag har varit behjälplig på konsultbasis vid framtagande av många koncernredovisningar. De har varit så enkla som ett litet moderföretag utan egentlig verksamhet som äger ett stort dotterföretag till 100%, men även betydligt knivigare med stegvisa förvärv, minoritetsintresse, intresseföretag, internvinster, underkoncerner, utländska dotterföretag, ändrade skattesatser etc. etc. För var och en av de koncernredovisningar jag har hjälpt till att ta fram så har jag stött på åtminstone ett problem som jag inte stött på tidigare, trots att jag tillämpat samma lagar och regelverk.

Att ha varit med att ta fram koncernredovisningar är nödvändigt för att jag som revisor ska få en förståelse kring dessa problem och därmed enklare kunna revidera koncernräkenskaper. Det har gett mig fantastiska verktyg för att kontrollera koncernredovisningars riktighet och förtydliga koncernmässigt värde för respektive dotterföretag. Tyvärr förekommer många koncernredovisningar med uppenbara fel som dolts i omräkningsdifferenser, goodwill, valutakursjusteringar, ändrade bolagsskattesatser m.m. Kreativiteten kan vara imponerande för de som inte har verktygen för att kunna säga emot den som tagit fram siffrorna.

Personligen tycker jag att en koncernredovisning är ett måste, även om koncernen inte är en ”stor” koncern, då mer än ett av bolagen bedriver någon form av verksamhet (alltså inte vid rent Holding- eller fastighetsbolag). Koncernsiffror är en förutsättning för att styrelse och intressenter (ägare, banker m.fl.) ska kunna bedöma hela koncernens förmåga, styra samt sätta in lönsamhets-, effektiviseringsåtgärder m.m. 

Behöver ni min hjälp? Jag kan hjälpa er med att ta fram er koncernredovisning – oavsett om ni uppfyller storlekskraven eller ej. Jag kan även hjälpa till med att syna er befintliga koncernredovisning för att se om det finns uppenbara felaktigheter i den eller ge er tips kring ert eget upprättande. Hör av er till mig så tittar vi på hur ni enklast får koll på era koncernräkenskaper.

Konsolidering

Konsolidering

Förslag om ny bolagsskatt

Företagsskattekommittén har lämnat ett relativt drastiskt förslag om ny metod för beskattning av aktiebolag.

Förslaget innebär i korthet en bolagsskatt om 16,5% mot dagens 22% (!). Dock ska negativa finansnetton (grovt förenklat: mer räntekostnader än ränteintäkter) ej ges avdrag för alls. Dessa ersätts istället av ett s.k. finansieringsavdrag om 25% av ett bolags skattemässiga resultat.

De nya reglerna föreslås gälla från 1 januari 2016.

Återstår att se vilka effekter detta ger om det klubbas. Man kan misstänka lite politiska motsättningar kring detta.

En mycket kort analys ger att detta bör medföra att obelånade och lönsamma företag får en skaplig bonus! Bolag som överväger att låna till större och riskfyllda investeringar bör däremot ligga lite lågt ett tag. Fastighetsbolag och andra bolag med hög belåning kommer inte att jubla över detta.