Skatteberäkning vid bokslut

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Ombilda enskild firma till aktiebolag

Har verksamheten i din enskilda firma tagit fart? Skattar du bort för stor del av ditt överskott? Det är enkelt att ombilda din EF till ett AB.

Jag skrev i mitt inlägg Att bilda aktiebolag om att jag flera gånger varit med och ombildat framgångsrika enskilda firmor till aktiebolag. Det är en relativt smidig, och ofta synnerligen lönsam, process om man bara tänker genom den från början. I annat fall finns tyvärr en del väldigt kostsamma fällor som man kan gå i.

Hur mycket sparar man?

Jag brukar ha som tumregel att vid ett årligt överskott på mer än en halv miljon kronor så är det skattemässigt lönsamt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag. Exempel: Vid ett överskott på 1,5 miljoner kronor skattar man t.ex. ca 54% av inkomsten i en enskild firma jämfört med ca 40% i ett aktiebolag för att få ut pengarna i handen. Detta är ca 210.000 kronor! Vid större överskott blir det ännu större skillnad p.g.a. progressiv beskattning. Det finns ytterligare skattemässiga fördelar med AB, men detta är tillräckligt för att jag ska fatta mig kort kring det.

Kan detta vara något för dig? Jag ska kort redogöra för några för- och nackdelar med aktiebolag och sen redogöra lite för själva ombildningsprocessen:

Fördelar med AB

  1. Begränsat personligt ansvar – i ett aktiebolag är det ofta den juridiska personen, dvs. företaget, som står risken vid en eventuell konkurs.
  2. Professionalitetsfaktor – det finns många fall där årsredovisningen fungerar som ett visitkort som kan öppna för affärer du kanske inte hade fått med enskild firma.
  3. 3:12-beskattning vid utdelning/försäljning – skattemässigt är aktiebolaget en oslagbar bolagsform vid större verksamhet. Se bl.a. kalkyl ovan, men det finns även andra stora fördelar.
  4. Förenklad inkomstdeklaration – aktiebolagets inkomstdeklaration är väldigt lik årsredovisningen, så genom att göra den ena så är ofta den andra i princip helt klar.

Nackdelar med AB

  1. Ökad formalia med årsredovisning och årsstämma – det ska visserligen fram en årsredovisning och hållas en årsstämma i ett aktiebolag, men det gör du ofta på samma tid som du sparar in på inkomstdeklarationen enligt ovan.
  2. Insyn – genom att aktiebolags årsredovisningar är offentliga så ges en ökad insyn i din verksamhet.
  3. Låneförbud enligt Aktiebolagslagen – I en enskild firma är din egen och bolagets plånbok/bankkonto ofta de samma. För aktiebolaget krävs att dessa hålls isär. Det är nämligen förbjudet, och ett lagbrott (!), att låna pengar från sitt aktiebolag.
  4. ”Kostnad” för aktiekapital – Ett aktiekapital bildas oftast med pengar (se mer här om Apportbildning – att använda egendom istället för pengar). De minst 50.000 kronorna i aktiekapital kan upplevas som en ”kostnad”, men man ska inte glömma bort att det blir en tillgång som företaget kan använda. Ofta behövs dessa pengar för att man ska dra igång verksamheten.

Ombildningsprocessen

Först och främst ska man förbereda processen så att det inte finns några hinder med att ombilda verksamheten. Kanske har du ett avtal med en kund i din enskilda som du inte får lov att överlåta till ditt aktiebolag? Kanske finns omfattande obeskattade reserver (periodiseringsfonder eller expansionsfonder) som du inte har ”råd” att överlåta? Kanske är det något annat som hindrar dig.

När den teoretiska grunden för ombildningen är lagd så sker den genom att den enskilda firmans verksamhet och tillgångar överlåts till aktiebolaget i dessa steg:

1. Starta/köp ett aktiebolag. Namnändra bolaget hos Bolagsverket. (Lagerbolag eller bilda eget, beroende på tidshorisont – se mer i mitt inlägg Starta aktiebolag)
2. Skicka en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket.
3. Öppna bankkonto och skaffa bankgiro i aktiebolagets namn.
4. Berätta för dina leverantörer, kunder och samarbetspartners att du har bytt bolagsform. Skriv om eventuella avtal.
5. Skaffa ett styrelsebeslut på överlåtelsen.
6. Skriv ett överlåtelseavtal baserat på ett periodbokslut där den enskilda firmans tillgångar identifierats.
7. Bokför överlåtelsen (försäljningen) både i den enskilda firman och i aktiebolaget
8. Se upp med låneförbudet!
9. Gör ett sista bokslut och deklaration i firman.
10. Avregistrera den enskilda firman hos Skatte- och Bolagsverket.

Ta hjälp!

Svårare än så är det inte! Mitt tips är, visserligen något subjektivt, att ta professionell hjälp i något eller några av stegen ovan. Det finns som sagt risk för att man trampar fel och det kan bli kostsamt för dig privat.

Har du några frågor om eller synpunkter på detta så hör gärna av dig i kommentarsfält eller via Kontakt-sidan.

Detta är inlägg 13 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ombildning

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt