Ändrade sociala avgifter 1 augusti 2015

Jag har tidigare skrivit om sociala avgifter samt om vilka förändringar som är på gång. Kortfattat är det så att subventionen på sociala avgifter för unga nu försämras för att helt tas bort under 2016. Det kan man förstås tycka vad man vill om, och det gör jag också, men tyvärr är det nu så.

Här kommer i varje fall en påminnelse om att vara extra uppmärksamma på detta när vi nu gått in i augusti. Eventuellt behöver program/beräkningsmodeller uppdateras med de nya värdena. Det är också viktigt för de som lämnar skattedeklarationen på papper att man inte av slentrian räknar ut fel värde.

Skatteverket har en mer fullständig bild av vad som gäller för arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

change-architect-sign1

Ekonomi- och redovisningshandböcker

Ett sätt att minimera risk på sin ekonomiavdelning eller redovisningsavdelning är att skriva ned alla viktiga rutiner och processer i ett dokument, t.ex. en ekonomihandbok eller redovisningshandbok.

Är du ansvarig för en ekonomi- eller redovisningsavdelning som CFO, ekonomichef, redovisningschef, styrelseledamot eller VD? Jag rekommenderar alla företag som inte har en oerhört enkel redovisning, eller anlitar en redovisningsbyrå, att ta tag i detta.

Vi har varit delaktiga i denna process vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att företagsledningen får med alla viktiga rutiner och processer kring redovisning, bokföring, bokslut, inkomstdeklaration, skattedeklaration etc.

I en sådan handbok kan man tydliggöra t.ex. företagets kontoplan, resultatenheter, datum för avstämningar m.m. Detta gör att ekonomiavdelningen upplever en större trygghet i sitt arbete vid t.ex. personalomsättning, frånvaro etc. Det kan också ge dig i styrelsen eller företagsledningen en trygghet i ditt arbete då du vet att det är lätt att ta in, och lära upp, ny personal på både assistent- och chefsnivå till ekonomiavdelningen.

Arbetet med en manual för ekonomiavdelningen brukar flyta på bra så fort man kommit igång med den. Behöver ni en knuff över tröskeln? Vill du ha vår hjälp med detta så hör bara av dig till mig så ser jag till att ni kommer igång med arbetet.

Detta är inlägg 93 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisningshandbok

Moms vid EU-handel och export

Flera av våra kunder bedriver handel med utländska företag, inte minst med företag inom EU. Det finns en del regler kring denna handel och inte minst momshanteringen kan ställa till med besvär för företagare.

Jag tänkte redogöra för en del av hanteringen i detta inlägget, men då reglerna är snåriga är detta inte på något sätt facit utan min förenkling. Skatteverket har betydligt mycket mer, och svårgenomtränglig, information på sin hemsida. Var alltid noga med att säkerställa hur er verksamhet ska förhålla sig till denna hantering. I mitt exempel tänkte jag utgå från ett svenskt aktiebolag som säljer tjänster och/eller varor till danska (EU) och norska (Export) diton:

Till Danmark/EU
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Danmark – Tjänster inom EU beskattas med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.”. Försäljningen redovisas i ruta 39 i skattedeklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Danmarks räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Danmark – Huvudregeln innebär faktiskt att svensk moms ska tas ut på försäljningen av varor inom EU, men när handel sker mellan två företag behövs det dock inte tas ut svensk moms om fakturan utformas rätt. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”Intra-Community supply of goods (reverse charge)”. Det är viktigt att köparens VAT-nummer kontrolleras för att detta ska vara giltigt. Kontrollen görs enklast via Skatteverkets hemsida. Försäljningen redovisas sen i ruta 35 i deklarationen.

Uppgifter om försäljning av varor och tjänster lämnas i periodisk sammanställning och ska stämma överens med vad som redovisats i rutorna 35 och 39 på momsdeklarationerna. Ovanstående gäller förstås omvänt vid inköp från annat EU-land och du som köpare redovisar då både ut- och ingående moms i Sverige i särskilda rutor på skattedeklarationen.

Till Norge/Export
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Norge – Tjänster på export beskattas, likt för EU, med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. Det finns inget särskilt krav på fakturans utformning vid tjänsteförsäljning på export. Det finns dock inget hinder mot att samma uppgifter, dvs. att köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.” framgår. Försäljningen redovisas i ruta 40 i deklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Norges räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Norge – Ingen svensk moms tas ut på varuförsäljning på export. På fakturan ska framgå texten ”Outside Community supply of goods, export”. Försäljningen redovisas sen i ruta 36 i deklarationen.

Detta var några exempel på situationer som kan förekomma. Detta gällde ju specifikt våra goda grannar Danmark och Norge, men täcker då även alla övriga länder som är EU eller Export. Det finns självklart sjuttioelva andra kombinationer av momshantering beroende på er verksamhet, med det ena lite galnare undantaget än det andra…, men dessa täcker ganska många typfall. Var dock försiktig med att använda det som facit! Glöm inte att denna blogg är kostnadsfri, lika accepterad som källhänvisning som Se&Hör Hänt I Veckan och därför helt fri från ansvar om det som publicerats där mot förmodan skulle vara fel 🙂

Om du har några funderingar kring just ert upplägg, redovisningen av detta eller annat så ta gärna kontakt med mig så ska jag eller vår skatteavdelning hjälpa er så att ni kan sova gott om natten.

Detta är inlägg 91 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ilovemoms

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Skattedeklaration

Jag har ju skrivit tidigare om bl.a. sociala avgifter och moms som viktiga skatter för staten. Men hur får staten in dessa pengar?

Jo, staten har en liten hantlangare som ordnar med dessa frågor; Skatteverket.

Företag är enligt Skatteförfarandelagen skyldiga att redovisa in arbetsgivaravgifter, källskatt och moms. Det görs i en skattedeklaration antingen elektroniskt eller på papper. Vissa företag gör det månadsvis och andra på tremånaders- eller helårsbasis. Detta beror bl.a. på storleken av företaget.

Detta är inlägg 47 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skattedeklaration

Vad är moms eller mervärdesskatt?

Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är ju något vi alla stöter på i vardagen, men vad är det egentligen?

Moms är en skatt

I namnet ”mervärdesskatt” framgår det ju relativt tydligt att det är en skatt, men i vardagligt tal brukar vi prata om ”moms” och då kanske det kan verka lite förvirrande. Men, en skatt är precis vad moms är. Som jag skrev om i inlägget ”Varför Skatt?” så utgör momsen ca 30% (!) av statens skatteinkomster, så det är självklart så att detta är en viktig skatt.

Skatt på konsumtion

Momsen är en konsumtionsbaserad skatt, dvs. en skatt som betalas när man köper någonting. Moms har funnits i Sverige sedan 1969 (tidigare fanns liknande varianter) och finns i någon form i majoriteten av världens länder eftersom det är en så effektiv beskattningsform då alla samhällen bedriver konsumtion. Om man jämför med t.ex. inkomstskatt eller bolagsskatt så förutsätter ju dessa att man har ett arbete alternativt ett aktiebolag med vinster. Det är ju inte något som är garanterat, och särskilt inte i dåliga tider av lågkonjunktur och recession. Men konsumtion finns alltid i någon mån och då får ju staten in skatt ändå.

Idag är momslagstiftningen till stor del anpassad till de EU-direktiv som styr, men där framgår också att varje land ska ha sin egen lagstiftning där vissa (mindre) anpassningar till varje land kan göras. I Sverige är det i huvudsak Mervärdesskattelagen (ML) som styr.

Skatt som bärs av slutkonsumenten

Finessen med moms är att skatten bärs av slutkonsumenten av produkten eller tjänsten som en del av priset (inklusive moms). Men företagen då? Jo, de tar ju oftast betalt inklusive moms (utgående moms) när de säljer varor eller tjänster. De flesta försäljningarna av varor och tjänster beläggs med moms, även om det finns flera undantag. När de får in pengarna så redovisar de sin försäljning till staten och betalar in momsdelen till dem.

Skillnaden mellan företaget och dig som privatperson är att t.ex. ett momsregistrerat aktiebolag som bedriver momspliktig verksamhet, vilket är den vanligaste förutsättningen trots en mängd undantag, har avdragsrätt för ingående moms. Den ingående momsen får företaget tillbaka av staten i samband med att de köper in varor eller tjänster till företaget.

Låter det komplicerat? Det är det! Men i teorin är det ganska enkelt att beskriva det som att staten vill ha in skatt när du konsumerar något. Sen kan man komplicera till det med ut- och ingående moms, skattedeklarationer, ej momspliktig verksamhet, blandat momspliktig verksamhet, importmoms eller omvänd skattskyldighet för moms. Det är dock där vi ekonomer, revisorer eller redovisningskonsulter brukar ta över 🙂

Olika momssatser

I 7 kapitlet i ML definieras vilka olika momsatser som huvudsakligen ska användas, och jag har förenklat det något här:

25% – Detta är den huvudsakliga momssatsen för all försäljning av varor och tjänster, och den vanligaste momssatsen du stöter på. Från denna momssats finns det två undantag, 12% och 6%:

12% – Mat, restaurangbesök, hotellrum och konst. (Ibland ”matmoms”)

6% – Tidningar, böcker, konserter och resor inom Sverige. (Ibland ”kulturmoms”)

Debatt

Tyvärr är momslagstiftningen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och det har skapat en makaber regelbörda som landat hos företagen (och därmed hos deras slutkunder). Som revisor som arbetar på en revisions- och redovisningsbyrå borde jag väl gnugga händerna och gotta mig åt alla konsultationer det skapar för oss, men jag kan inte annat än att känna med företagarna som lider av detta. De vill i de allra flesta fall bara göra rätt för sig, men helt sjuka regler kring undantag och annat gör att det ibland blir fel ändå.

Ge mig ett upprop för förenklade EU-momsregler och jag skriver under!

Detta är inlägg 46 av 100 i min #blogg100-medverkan.

25procent

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit