Skatteplanering för företag

Det är inte ovanligt att revisorer, ofta i samarbete med skattekonsulter, arbetar med skatteplanering för företag.

Skatteplanering. Smaka på ordet. Visst finns det en negativ klang där? Jag tycker att ”skatterådgivning” är ett bättre ord, men det är ju som med andra trender att rätt vad det är så är det ordet ”skatterådgivning” som har negativ klang.

Såhär definierar Wikipedia ordet:

”Skatteplanering är att aktivt planera för att betala låg skatt. Skatteplanering i sig är vanligen inte olaglig; den syftar till att under gällande lagar betala så lite som möjligt i skatt.”

En mycket bra definition tycker jag och som revisor, där skatteplanering delvis är en inkomstkälla, så är jag ju partisk kring företeelsen. Jag förstår att skatteplanering kan väcka anstöt när den överutnyttjas, men jag anser också att det är mitt jobb att upplysa kunden om vilka möjligheter som finns inom lagens ramar och därefter får kunden fatta beslutet. Fegt? Kanske. Omoraliskt? Möjligen. Praktiskt? Definitivt! Men vart ska man dra gränsen om inte vid lagen?

Oavsett har jag och mina kollegor varit med om tusentals olika skatterådgivningar där företag (t.ex. Lägre skatt i bokslutet) och företagare (t.ex. Ta ut rätt lön-inläggen) getts möjlighet att spara skatt som de annars betalat ”i onödan”. Vad har ditt företag för möjligheter? Hör av dig till mig så ger jag dig en kostnadsfri rådgivning kring vilka möjligheter som finns så får du fatta beslutet 🙂

Detta är inlägg 83 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skatteplanering

Vad är en kundreskontra?

En kundreskontra är ett sidoordnat register över företagets kunder.

Jag skrev lite om sidoordnade register och sidoordnad bokföring i mitt inlägg om anläggningsregister.

I företagets kundreskontra kan man spara mer uppgifter än som går i den ordinarie bokföringen där man ofta är begränsad till bokföringsdatum, belopp och verifikationstext. När man arbetar med sin kundreskontra är det mer intressant att få fram uppgifter som fakturadatum, förfallodatum, inbetalningar, kundhistorik, kategorier, kreditvärdighet etc.

Det finns flera olika programvaror för att hantera detta med mer eller mindre bra kopplingar direkt till företagets redovisningssystem. Det underlättar att ha ett integrerat system så att man slipper det extra momentet som det annars innebär att mata in uppgifter från den sidoordnade reskontran till redovisningssystemet.

Detta är inlägg 82 av 100 i min #blogg100-medverkan.

3d bussines white and red humans make a handshake

Genomgång av ekonomiska rutiner och processer

En revisor erbjuder ju många fler tjänster än lagstadgad revision, vilket jag skrivit om tidigare i inlägget ”Revisorns verktygslåda”.

Uppdragen i det inlägget är lite mer formella, men det är också väldigt vanligt att våra kunder ber oss titta på en särskild del av deras företag. Det kan vara t.ex. att hjälpa till att få igång rutinen kring likviditetsbudgetering för att man ska undvika onödiga dyra krediter eller svårigheter med likviditeten. Det kan vara t.ex. att finjustera rutinen för projektredovisning så att rätt personer får rätt beslutsunderlag, uppföljning av lönsamhet m.m.

Eftersom vi kan många verksamheter vet vi också vilka falluckor som finns i företagandet och kan därför hjälpa kunden att riskminimera sin verksamhet och skapa ytterligare lönsamhet framåt. Visst tar vi betalt för det, men vår målsättning är att det ska skapa en trygghet och sannolikt även en lönsamhet som är större än vår kostnad – särskilt i lite större företag där en liten justering kan ge en väldigt stor effekt. Det är detta vi menar med att skapa mervärde.

Vilken rutin kan vi hjälpa dig att finjustera?

Detta är inlägg 81 av 100 i min #blogg100-medverkan.

granskning

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Revisor till projekt för Arvsfonden

Allmänna arvsfonden (Arvsfonden), som bl.a. får sina medel från avlidna utan ärvande, finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

För att säkerställa att projekt som finansieras med medel ur Arvsfonden hanteras korrekt så ska granskning av dessa ske av en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor.

Vi utfärdar denna typ av granskning och om du behöver min hjälp så tveka inte att höra av dig till mig.

Detta är inlägg 79 av 100 i min #blogg100-medverkan.

arvsfonden

Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär!

Många företagare undrar över fördelar och nackdelar med leasing av personbilar i aktiebolag. Jag tänkte redogöra för några av dem som vi brukar hamna i när vi diskuterar detta med våra kunder.

Kort om skattepliktiga förmåner

Först kort lite om reglerna kring leasingbilar och förmåner. Förmåner är ersättningar som en anställd kan få för utfört arbete som är i annan form än pengar (lön). Det ska röra sig om privata levnadskostnader för den anställde. Huvudregeln är att förmåner är skattepliktiga på motsvarande sätt som lön, men det finns även vissa skattefria förmåner som friskvård, arbetsredskap m.m.

Kort om leasingbilar

Flera företagare erbjuder sina anställda leasingbilar som en del av den ersättning/lön den anställde erbjuds. Denna är i huvudsak skattepliktig och hjälp med beräkning finns på Skatteverkets hemsida. I dessa avseenden är förmånsreglerna gjorda för att neutralisera effekten av att den anställde ska spara/tjäna några större belopp på detta. Det kan dock finnas andra fördelar med detta, särskilt om den anställde använder bilen mycket i tjänsten eller om bilen är förknippad med kostnader som kan tas i bolaget istället för privat.

Störst fördelar som ägare

Framförallt finns det möjlighet till fördelar om man är företagets ägare. Som ägare till företaget har man andra möjligheter än som anställd fatta beslut om vilka ersättningsnivåer som är aktuella, finansiering etc. Om man nu som ägare till bolaget bestämt sig för att ha bil genom ett företag; ska man leasa eller kanske köpa bilen? Jag brukar, beroende på företagets förutsättningar, föreslå en kombination.

Leasa först

Med dagens ränteläge finns fördelar med att först leasa bilen genom bolaget – om bolaget har god likviditet. Leasing för att halva momsen då är avdragsgill. Den största fördelen får du ofta genom att leasa bilen genom banken och inte genom t.ex. en bilhandlares finansieringsbolag, då detta generellt ger en lägre ränta – särskilt om du har en bra bankkontakt. För att få till den bästa räntan så ska du få till en så stor del ”första förhöjd leasing” som möjligt till vilken bolagets likviditet används. När denna är erlagd så återstår dels det belopp som ska amorteras av under avtalstiden (ofta 3 år) samt en del restvärde. Restvärdesdelen ska du försöka få till så låg som möjligt då det innebär att du kan dra en större del moms (inget momsavdrag på restvärdet). OBS att restvärdet inte får vara ”för lågt” då det finns risk att det inte ses som ett leasingkontrakt då, vilket gör att man kan riskera att inte få lyfta någon moms alls. Diskutera med din rådgivare.

Köp loss sen

När du sen haft bilen i de tre åren, som den normalt leasas, så finns ytterligare en fördel med att bolaget leasat bilen; bolaget kan köpa loss bilen till restvärdet och sen få den värderad hos en auktoriserad värderingsman för det aktuella märket (OBS! Tänk på att det ska vara ett marknadsvärde och inte ett inbytesvärde – och gärna av två oberoende värderingsmän!). Därefter kan du själv köpa ut bilen privat till värderingssumman, vilket normalt brukar vara ett förmånligt pris. Alternativet kan annars vara att använda bilen som inlösen på en ny bil när de tre åren passerat.

Detta är några sätt att göra en bra bilaffär med företaget som part. Detta är förstås generaliserat och de bästa råden kan man först ge när man vet hur företagets, ägarens och den anställdes situation värderats närmare. Förhoppningsvis gav det dig lite stöd på vägen. Fråga gärna om detta väckt några funderingar, om du behöver hjälp med bokföring eller annat kring detta.

Detta är inlägg 78 av 100 i min #blogg100-medverkan.

leasingbil

Hur ska jag finansiera företaget?

Du har en kanonidé och vill dra igång en verksamhet eller kanske redan ett fint företag som skulle växa ännu mer med en expansion. Detta kräver förstås finansiering i någon form.

Jag läste en utmärkt artikel hos Visma i morse: ”Finansiering: Så får du banken att älska din idé” som jag vill dela med mig av.

Jag har även skrivit lite om likviditet och finansiering tidigare i mitt inlägg: ”Förbättra likviditeten!”.

Detta är inlägg 77 av 100 i min #blogg100-medverkan.

finansiering

Bolagsverket hjälper dig!

Bolagsverket är en statlig myndighet som ansvarar för att registrera företag och ta emot årsredovisningar från dessa. De hjälper även till med många andra tjänster kring detta.

Som revisor arbetar man mycket med Bolagsverket, som finns i Sundsvall och har ca 500 anställda. Vi hjälper företagare att registrera företag, administrera företag och söka information om andra företag. Bolagsverket ansvarar även för att registrera uppgift om företagens revisor.

Mycket kontakt med Bolagsverket idag sker per post och telefon, men på senare år har Bolagsverket genom utmärkta tjänsten, och samarbetet med Skatteverket och Tillväxtverket, verksamt.se förenklat för många företagare i enklare ärenden kring deras företagande.

Min personliga uppfattning om Bolagsverket är att de är tillmötesgående och vill väl, men att deras digitala tjänster ligger rätt långt efter t.ex. Skatteverkets. Detta utreds dock med jämna mellanrum och förhoppningsvis kan vi snart leva i en framtid där även Bolagsverket hanterar mer och mer ärenden digitalt och t.ex. årsredovisningar registreras helt digitalt. Detta kommer skapa en bättre service, förenklad och mer effektiv hantering, större sökbarhet m.m. vilket är i takt med tiden.

Berätta gärna om din erfarenhet av Bolagsverket!

Detta är inlägg 76 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bolagsverket

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier

Revisorns intyg till Kammarkollegiet

Företag som säljer eller marknadsför arrangemang som omfattas av resegarantilagen ska ha resegaranti.

Resegarantin omfattar främst paketresor. Se mer på Kammarkollegiets hemsida.

Resegarantin är ett betalningslöfte från t.ex. en bank eller ett försäkringsbolag. Den ska täcka t.ex. förskott som resenärerna har betalat, kostnader för hemresa m.m. ifall resan skulle ställas in eller avbrytas av någon anledning.

Företag som omfattas av lagen ansöker om detta hos Kammarkollegiet och uppdaterar då och då de rapporterade värdena i takt med att deras verksamhet förändras. Se mer på Kammarkollegiets hemsida.

I samband med denna anmälan ska företag som har en vald revisor få ansökan undertecknad av revisorn som intygar att de rapporterade värdena överensstämmer med bolagets redovisning.

Vi hjälper då och då våra kunder med detta vilket skapar en trygghet för resenärer som anlitar bolagen som genom detta får ytterligare en kvalitetsstämpel.

Detta är inlägg 74 av 100 i min #blogg100-medverkan.

kammarkollegiet