Förslag om ny bolagsskatt

Posted on by

Företagsskattekommittén har lämnat ett relativt drastiskt förslag om ny metod för beskattning av aktiebolag.

Förslaget innebär i korthet en bolagsskatt om 16,5% mot dagens 22% (!). Dock ska negativa finansnetton (grovt förenklat: mer räntekostnader än ränteintäkter) ej ges avdrag för alls. Dessa ersätts istället av ett s.k. finansieringsavdrag om 25% av ett bolags skattemässiga resultat.

De nya reglerna föreslås gälla från 1 januari 2016.

Återstår att se vilka effekter detta ger om det klubbas. Man kan misstänka lite politiska motsättningar kring detta.

En mycket kort analys ger att detta bör medföra att obelånade och lönsamma företag får en skaplig bonus! Bolag som överväger att låna till större och riskfyllda investeringar bör däremot ligga lite lågt ett tag. Fastighetsbolag och andra bolag med hög belåning kommer inte att jubla över detta.

Nej till lägre arbetsgivaravgifter för unga!

Posted on by

Jag lyfte fram regeringens promemoria om sänkta arbetsgivaravgifter för unga här. Häromveckan röstades förslaget ned i Riksdagen med motiveringen att det inte kan bevisas att åtgärden leder till fler jobb. Det kvarstår alltså en hel del arbete att ta fram åtgärder som kan bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Twitter-revisor / #revisorshumor

Posted on by

För de som inte noterat det bland mina kontaktuppgifter här eller på mitt digitala visitkort, www.KimLavin.se, så är jag trots strikt tystnadsplikt en ganska flitig Twitter-användare.

Jag kallar mig för @RevisorLavin och twittrar om ekonomi, IT, sport och annat. Jag blandar högt med lågt, med en tydlig förkärlek för det sistnämnda.

Det är alldeles klart att du som inte hittat hashtaggen #revisorshumor ännu inte riktigt har levt!

OBS! Varning för ordvitsar!

20140530-171634-62194025.jpg

Revisorns tystnadsplikt

Posted on by

En av de viktigaste skyldigheterna för mig som revisor är tystnadsplikten. Tystnadsplikten är nödvändig för att mina kunder ska känna att de kan avslöja privata angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från mig.

Revisorns tystnadsplikt

Jag har berört revisorns tystnadsplikt tidigare när jag skrev om god revisionssed där jag beskrev god revisorssed som lagstadgar tystnadsplikten i Revisorslagens 26 §:

”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.”

Vid min revision av Aktiebolag (som utgör huvuddelen av mina kunder) förtydligas tystnadsplikten i Aktiebolagslagens 9 kapitel 41 §:

”Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.”

Men huvuddelen av de ställningstagande som rör tystnadsplikten förtydligas i de yrkesetiska regler som revisorer har att förhålla sig till i FAR’s ”EtikR 1 Yrkesetiska regler”. Där framgår också viktiga detaljer såsom att tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Detta är väl inget konstigt? Jo, ibland. Mot revisorns tystnadsplikt står nämligen revisorns upplysningsskyldighet eller upplysningsplikt. De yrkesetiska reglerna ovan ger vägledning i en del olika fall där konflikt mellan dessa två ytterligheter kan uppstå. Den mest självklara situationen som kan uppstå är när bolaget gjort sig skyldig till något som jag som revisor måste anmärka på i min revisionsberättelse. Det kan vara t.ex. något som är fel i ett bokslut, att betalning av skatter och avgifter inte skötts på rätt sätt eller att årsredovisningen inte upprättats i tid. Det kan också vara så att någon annan statlig myndighet, t.ex. Skatteverket, fattat ett beslut som kräver att jag ska lämna ut informationen. Det som genomsyrar dessa krav på upplysningsskyldighet är att jag alltid ska verka för att inte mer information än nödvändigt lämnas när det kan leda till onödig skada för kunden.

Skulle revisorn göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten så kan denne göras skadeståndsskyldig och det är självklart att revisorn sitter inne med information som på flera olika tänkbara sätt kan medföra skada för kunden. Jag som revisor vill självklart att jag ska få all information jag önskar när jag utför ett uppdrag åt en kund och då är förtroendet för mig avgörande. Nyckeln till detta förtroende är tystnadsplikten som jag och andra revisorer värderar oerhört högt.

Koncernbidrag ej tillåtet vid likvidation

Posted on by

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande satt ner foten kring avdrag för lämnat koncernbidrag under det räkenskapsår då ett bolag likvideras. Det är INTE möjligt att få ett sådant avdrag då det likviderade bolagets beskattningsår avbrutits och lagstiftningen inte hanterar detta. Jag anser att det är en hård tolkning av Skatteverket, men det går faktiskt inte att hävda att de har fel. Det är inte omöjligt att kommande ändringar i Inkomstskattelagen beaktar detta.

Vad är ett koncernbidrag, undrar ni kanske? Wikipedia ska man ju aldrig ha som källa, men de skriver det ganska bra här: Ett Koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan olika bolag i en koncern och som inte avser ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster utan som görs enbart för att utjämna resultat mellan koncernens olika företag. Koncernbidrag utgör en möjlighet för ett företag att jämna ut vinster och förluster mellan olika interna bolag.

Koncernbidrag är alltså främst ett skattemässigt begrepp. Enligt 35 kap. 3 § punkt 3 i inkomstskattelagen (1999:1229), ska, vid koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag, dotterföretaget ha varit helägt (definieras som mer än 90% av andelarna) hela året eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag. Det sistnämnda har tolkats så att det är OK att använda koncernbidrag gentemot ett under beskattningsåret förvärvat lagerbolag.

Jag kommer inom kort att återkomma med ett inlägg angående koncerner och koncernredovisning.

Skatt på Bitcoins

Posted on by

Skatteverket kom idag med ett ställningstagande avseende beskattning av transaktioner med den digitala valutan Bitcoin. Man konstaterar att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital där omkostnadsbeloppet beräknas med genomsnittsmetoden och resultat deklareras på blankett K4 i deklarationen. Det medför bl.a. att eventuella förluster är avdragsgilla i er inkomstdeklaration. Se vidare i exemplet via länken ovan.

Det är alltid intressant att se befintlig lagstiftning appliceras på nya företeelser och här tycker jag att man landar helt rätt. Tål dock att se vad följderna blir då varje köp av tjänst/vara med Bitcoins är att betrakta som först en försäljning som ska beskattas och sen ett köp. Jag tror Skatteverket kommer få problem med detta där förluster dras av medan vinster ej beskattas. Det lär behöva punktmarkeras mer framöver om inte valutan går i graven först.

Revisionsbyrå Skåne

Posted on by

Letar du revisionsbyrå i Skåne? Finns du i Malmö, Helsingborg, Lund, Trelleborg, Ängelholm, Landskrona, Höganäs, Ängelholm, Löddeköpinge eller i närheten så har jag och mina duktiga kollegor på Baker Tilly kontor nära er. Via länken hittar du till respektive kontor och ser vad vi kan hjälpa er med.

Baker Tilly

På kontoret i Helsingborg där jag arbetar är vi cirka 25 personer som erbjuder tjänster inom revision, redovisning och rådgivning. Utöver den rena revisionen kan vi alltså bistå redovisningstjänster som t.ex. löpande bokföring, månadsbokslut, årsbokslut, årsredovisning, deklaration och skatt, avstämningar m.m. I vår roll som konsult hjälper vi bl.a. till med rådgivning kring:

  • starta och driva företag
  • kalkylering
  • redovisningsrådgivning
  • budget och prognoser
  • likviditetsplanering
  • due diligence
  • genomgång av ekonomiska rutiner och processer
  • IT-revision
  • ekonomi- och redovisningshandböcker
  • lagerbolag
  • omstrukturering av företag samt generationsskifte

Letar du efter en revisor så läs först mitt inlägg om hur man väljer revisor och ta sen kontakt med mig så hjälper jag er. Har du några frågor eller funderingar så tveka inte att ta kontakt med mig via kontaktuppgifterna till vänster på denna sida alternativt via mitt digitala visitkort, www.KimLavin.se.

Villkor för ROT-avdrag i bostadsrätt

Posted on by

Skatteverket kom för några veckor sedan med ett intressant ställningstagande som ger lite exempel på vad som är föremål för ROT-avdrag och vad som inte är det för de som bor i bostadsrätt. Detta kan ge bra ledning i många ”gränsfall”.

Trevlig helg önskar Revisor Helsingborg (jag :))!

Vad är revision? Kvalitet på revisor viktigt för DIG!

Posted on by

Vad är revision? Du har säkert en föreställning om vad revision är och kanske har du själv, eller har haft, en revisor som du kommit i kontakt med. Jag vill med detta inlägg redogöra lite kring vad revisorn och revisionen betyder för samhället samt för dig som privatperson och/eller företagare. Jag kommer även lyfta fram hur kvaliteten på oss revisorer säkerställs.

Jag är sedan i juli 2013 Auktoriserad revisor, vilket är en skyddad titel, och under förutsättning att jag sköter mig avseende kvalitetskontroller etc. så behåller jag min titel och kan åta mig uppdrag som kvalificerad revisor i 5 år. Revisorsnämnden (RN) skickar sedan ut ansökningsblanketter ca 4-5 månader före utgången av perioden med vilka jag kan ansöka om fortsatt auktorisation. På dessa blanketter ska framgå bl.a. att jag arbetat yrkesmässigt med kvalificerad revision minst 1.500 timmar de senaste 5 åren (Revisorsnämndens föreskrifter RNFS 2001:3) samt utbildat mig i enlighet med Revisorslagen 4 § och god revisorssed. Enligt (RNFS 2001:2) krävs att jag genomgått verifierbar och relevant utbildning de senaste 5 åren om minst 100 timmar. Enligt EtikR1 Yrkesetiska regler (se länk för hela skriften), som behandlar framförallt oberoende, tystnadsplikt och kompetens hos revisorer, framgår vidare att vidareutbildning bör omfatta minst 120 timmar per treårsperiod.

Varför är detta viktigt för dig, undrar du?

Enligt ovanstående yrkesetiska regler, som jag också nämnde i mitt inlägg ovan om god revisions- och revisorssed, så definieras revisionsbranschens uppgift såhär (urklipp):

”Revisions- och rådgivningsbranschens grundläggande uppgift är att bidra till förtroendet för den ekonomiska information som lämnas av företag, organisationer och myndigheter. Sådant förtroende krävs dels för att företagen ska få det riskkapital som behövs, dels för att transaktioner ska kunna genomföras utan betungande särskilda kontrollåtgärder…”

Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.

För att kvalitetssäkra revisionen finns ett par olika kontrollsystem. Först och främst brukar medelstora och stora revisionsbyråer ha interna kvalitetskontroller som är relativt omfattande. Själv omfattas jag i ett första skede av Baker Tilly Sveriges löpande interna kvalitetskontroll.

Utöver den interna kontrollen så sker extern kvalitetskontroll. I mitt inlägg om vad man ska tänka på när man väljer revisor så påpekade jag att det är viktigt att kontrollera att revisorn är medlem i revisorernas branschorganisation FAR. En av flera anledningar till detta är den kvalitetskontroll som FAR löpande utför av sina medlemmar. Enligt Revisorslagen 27 § ska revisorer minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. FAR skriver själva såhär om kvalitetskontrollen på sin hemsida:

”Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten en garanti för att kvalificerade revisorer och revisionsföretag håller en jämn och hög kvalitetsnivå i sitt arbete. En godkänd kontroll är ett kvitto på att du levererar tjänster av hög kvalitet.”

Urvalet görs på ett konsekvent och objektivt sätt så att alla blir kontrollerade vart sjätte år. På FAR’s hemsida beskrivs steg för steg hur det går till. På denna länk (Kvalitetskontroll_ISA_FAR) finner ni även FAR’s checklista vilken används vid kontroll av utvalda revisioner. Vilka moment som ingår i en ISA-revision skrev jag om här och detta är grunden i god revisionssed.

I vissa fall finner kvalitetskontrollanterna så stora brister att det kan bli aktuellt att överlämna ärendet till RN. FAR’s kvalitetskontroller stickprovsgranskas också löpande av RN. Om en revisor vägrar underkasta sig FAR’s kvalitetskontroll eller av andra anledningar kan vara särskilt intressanta att granska så gör även RN systematisk och uppsökande tillsyn (SUT).

Om RN finner brister i dessa uppdrag finns ett antal disciplinåtgärder som kan vidtas. Såhär skriver RN om sin hantering av disciplinärenden:

”Om RN finner att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter kan RN meddela honom eller henne en disciplinär åtgärd. RN har då möjlighet att meddela en erinran eller en varning, och i mycket allvarliga fall kan RN upphäva revisorns godkännande eller auktorisation. RN kan bestämma att ett beslut om upphävande av en revisors godkännande eller auktorisation ska gälla omedelbart.”

Detta är de främsta interna och externa kontrollsystem som vi revisorer berörs av i vår vardag och en stor anledning till att samhället idag (allt som oftast) fungerar avseende ekonomiska transaktioner. 

Vad är god revisionssed?

Posted on by

Jag har varit inne på detta område tidigare i mitt inlägg ”Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed”, men jag vill nu särskilt förtydliga den goda revisionsseden.

Enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision framgår revisorns uppgifter enligt 3 §:

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Vad är då god revisionssed?

Först och främst finns några närliggande, men ändå vitt skilda, begrepp på revisions- och redovisningssidan som jag känner kan förtydligas något, nämligen god revisorssed och god redovisningssed:

God revisorssed – Enligt Revisorslagens 19 § framgår att en revisor ska iaktta god revisorssed. Som jag skrivit tidigare så arbetar vår branschorganisation FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) löpande med att ta fram de ”yrkesetiska regler” vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt som jag kommer att återkomma till längre fram. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att revisorn alltid ska uppträda med gott omdöme och verka för att lagar inte överträds.

God redovisningssed – Bokföringslagens 4 kapitel 2 § kräver att bokföringen ska ske i enlighet med god redovisningssed. Begreppet finns även i Årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden (BFN) är den statliga myndighet som har huvudansvaret för utvecklingen av god redovisningssed genom utgivande av allmänna råd m.m. Kortfattat så uttrycker BFN att god redovisningssed är allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ, juridiska tolkningar av dessa råd och rekommendationer samt vedertagen företagspraxis. Mer om BFN’s allmänna råd och rekommendationer kan ni läsa om på deras hemsida samt möjligen i ett kommande inlägg här. Särskilt hett för tillfället är ju BFN’s framtagande av K-regelverken (K1, K2, K3 & K4). Även FAR ger ut redovisningsrekommendationer som anses vara god redovisningssed. Tidigare fanns även Redovisningsrådets Rekommendationer (RR), men Redovisningsrådet lades ned 2007, så även om dessa rekommendationer fortsatt hänvisas till i vissa avseenden så bör nuvarande regelverk i huvudsak täcka in dessa.

Och så, huvudnumret; God revisionssed – FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige).

ISA – International Standards on Auditing

ISA är FAR’s översättning av en, i närmare 100 länder gällande, global revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras för varje uppdrag. ISA har tagits fram av IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) som är en del av den globala redovisnings- och revisionsorganisationen IFAC (International Federation of Accountants).

Översättningen omfattar ca. 500 (!) sidor, men kortfattat kan man dela in ISA-regelverket i huvudavsnitten: Uppgift och ansvar (200-serien), Planering och intern kontroll (300-400-serierna), Revisionsbevis (500-serien), Användning av annans arbete (600-serien), Slutsatser och rapportering (700-serien) samt Specialområden (800-serien). Detta är den s.k. ”röda tråden” i revisionsarbetet där man först definierar och förtydligar uppgiften som ska utföras och vem som har ansvaret för vilka delar sedan planerar hur revisionen ska genomföras. Därefter genomförs revisionen genom insamling av revisionsbevis och ev. användning av annans arbete för att slutligen rapporteras genom t.ex. en revisionsberättelse, som är vårt vanligaste ”intyg”.

Jag tänker inte gå djupare in på något område just nu, men vill dela med mig av alla ISA (såsom de översattes av FAR 2013) nedan. Därefter får ni gärna komma med önskemål om någon särskild ISA som jag kan fördjupa mig inom. Fördjupning kommer alldeles säkert längre fram, men tills vidare får ni hålla till godo med rubrikerna som ändå är en fingervisning om vad som är den goda revisionsseden.

200-299 Uppdrag och ansvar

ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag

ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter

ISA 230 Dokumentation av revisionen

ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter

ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter

ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning

ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen

300–499 Planering och intern kontroll

ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter

ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker

ISA 402 Revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå

ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen

500–599 Revisionsbevis

ISA 500 Revisionsbevis

ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster

ISA 505 Externa bekräftelser

ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser

ISA 520 Analytisk granskning

ISA 530 Revisionsmässiga urval

ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar

ISA 550 Närståendeförhållanden

ISA 560 Efterföljande händelser

ISA 570 Fortsatt drift

ISA 580 Skriftliga uttalanden

600–699 Användning av annans arbete

ISA 600 Särskilda överväganden– revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen)

ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen

ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet

700–799 Slutsatser och rapportering

ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter

ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor

ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor

ISA 710 Jämförande information– jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter

ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information i dokument som innehåller reviderade finansiella rapporter

800–899 Specialområden

ISA 800 Särskilda överväganden– revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte

ISA 805 Särskilda överväganden– revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport

ISA 810 Uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag

Avslutning / debatt

Personligen tycker jag att det är en god idé att ha en god revisionssed med en så pass global prägel som ISA medför, särskilt vid arbete med kunder som har internationell verksamhet. På det viset vet man att en revision är en ISA-revision oavsett var den utförts. Men eftersom ISA gäller vid revision av såväl t.ex. Volvo, H&M, Telia m.fl. som för Lilla Korvståndet i Helsingborg AB (påhittat, tror jag…) så förstår ni säkert att det kan medföra problem eftersom ISA är så pass komplext och krävande.

Jag har tidigare skrivit att varje revision av ett aktiebolag innebär uppskattningsvis 3-5h grunddokumentation som blir som en typ av ”framkörningsavgift” (taxi-referens). Detta drabbar flera riktigt små bolag (t.ex. vilande eller Holding-bolag) hårt och det bär tyvärr ISA mycket av ansvaret för. Visserligen kan en del relevant information tas fram genom dessa moment, men mycket av dokumentationskraven här är helt meningslös. Det har därför efterfrågats en s.k. ”ISA Light” för de mindre företagen och bl.a. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström återkommer ofta till detta. Jag välkomnar en sådan utveckling.