Vad är lagstadgad revision?

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit

Kvalitetsstämpel på bostadsrätt!

Jag läste en artikel häromdagen avseende att Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) ska kvalitetsstämpla bostadsrätter. De motiverar detta med att de nya redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar försvårat analysen av bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Länk till artikeln finner du här.

Reglerna är ju egentligen inte nya, men tillämpningen av dem förändras lite i och med Bokföringsnämndens mer strikta tolkning av avskrivningsregler och övergången till K2. Så kallad progressiv avskrivning är nu inte längre tillåten vilket gör att många nya bostadsrätter som tänkt sig lägre kostnad för avskrivning i början av en fastighets livslängd nu får tänka om. För att möta kostnaden för den ”normala” avskrivningen behöver föreningen antingen höja avgifterna alternativt redovisa underskott. Generellt drar man sig nog för att höja avgifterna. I de flesta bostadsrättsföreningarna är det heller inga problem att redovisa underskott, men potentiella köpare drar ju öronen åt sig. Det finns ju inga regler om kontrollbalansräkning etc. i bostadsrättsföreningar. I vissa bostadsrättsföreningar förbjuder dock stadgarna underskott, dessa är viktiga att ta tag i!

Återstår att se om kvalitetsstämpeln ”SBC Godkänd” uppnår någon status bland bostadsrättsköparna. Lite synd att det ska behövas, men med all uppståndelse i media förstår jag att någon försöker profitera på detta.

Hur har din bostadsrättsförening hanterat övergången till K2?

Detta är artikel 2 av 100 i min medverkan i #blogg100.

hus_m_stampel_600px

Blogg100 #blogg100

Det finns en företeelse på nätet som heter Blogg100 (se mer här). Detta är mer en utmaning än vilken företeelse som helst. Och utmaningar gillar jag. Det går ut på att man från och med den 1 mars (eller senare, som i mitt fall idag 4 mars, vilket är OK) ska publicera blogginlägg 100 dagar i rad.

WTF?! (What the F…)

Jo, så tänkte jag också. Varför skulle någon vilja läsa så många inlägg? Går det överhuvudtaget att skriva så många inlägg om revision, redovisning etc? Vem hinner med det? Det var flera frågor av denna typ som dök upp, och jag ska väl ärligt säga att jag inte besvarat dem fullt ut ännu. Men jag gillar utmaningar 🙂

Sen slog det mig att det kanske inte var en så dum idé ändå. Det var när jag räknade antalet tjänster som jag skrivit om på sidan Tjänster, strax över 50 stycken, som jag tänkte att det kunde vara kul att beskriva var och en av dem lite mer ingående. Bara där har jag ju halva utmaningen klar! Det finns dessutom många fler tjänster jag utför som inte är med på listan, och som säkert kommer att dyka upp efter hand.

Mina inlägg kanske inte blir fullt så ingående, och – för vissa – hemskt tråkiga, som de brukar bli. Men några rader om varje arbetsmoment ska jag kunna mäkta med. Jag behöver ju inte heller skriva ett inlägg varje dag, utan bara publicera dem – så en strukturerad person som undertecknad ska nog kunna få till det trots småbarnsliv, arbete och allt annat som ska hinnas med i vardagen.

Nu kör vi! (schlagerklyscha). Detta var nummer 1 av #blogg100.

 

Blogg100

Blogg100

 

Prenumerera på blogginlägg

Nu finns det ett enkelt sätt att prenumerera på alla inlägg på min blogg via e-post.

Anmäl dig till nyhetsbrevet så får du e-post varje gång jag skrivit ett nytt inlägg. Det gör du via formuläret längst ned på sidan. Detta är ett smidigt sätt för dig som återkommande besökare att följa bloggen.

Detta och andra sätt att följa bloggen hittar du på den nya länken Prenumerera högst upp på sidan.

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Nya fräscha organisationsnummer

Bolagsverkets utmärkta nyhetsbrev informerar här om att organisationsnummer som börjar på ”556” nu är slut och att hädanefter kommer nyregistrerade bolag få ett organisationsnummer som börjar på ”559”.

Detta har påskyndats av att nyföretagandet ökade under 2014 trots att konjunkturen fortfarande bara ligger strax över det historiska genomsnittet, se senaste indikatorerna här hos Konjunkturinstitutet. Rimligen borde väl det låga ränteläget, den konkurrenskraftiga valutan samt minskande energipriser kunna ge ytterligare skjuts åt konjunkturen även om det finns några mörka moln på himlen avseende bl.a. Ryssland, eurozonen och den inhemska bostadsmarknaden.

ILove559

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar

Ursäkta röran – Jag bygger om!

I veckan som gick fick jag mail från Google om att min sida kommer att ”straffas” i deras sökmotor eftersom den inte är tillräckligt anpassad för mobila enheter. Detta mail kom bara timmar efter att jag avböjt en offert avseende en ombyggnad av sidan för just detta ändamål, vilket blev en tydlig pik om att det var dags!

Idag har jag därför, med mössan i handen, försökt göra en övergång till en mer s.k. ”responsiv” design. Jag är väldigt nöjd med hur smärtfritt det gick (WordPress är bra!), men jag inser att det finns utrymme för en hel del förbättringar för att få sidan mer användarvänlig.

Vad tycker ni?!

Klicka gärna runt lite och meddela mig era synpunkter. Era kommentarer är viktiga för att jag ska kunna göra sidan bättre för alla som hittar hit (ca 50-100 unika besök per dag).

Saker jag t.ex. håller på att jobba med just nu:

  • Den nya sidan ”Om mig”.
  • Enkelhet i att ta kontakt med mig direkt från förstasidan.
  • Att göra det enkelt att se vilka som är de populäraste inläggen.
  • Ett sätt att visa mitt ansikte på ett enhetligt och stilrent sätt (kommentarer om detta är öppet mål…)
  • Bättre koppling till mina sociala medier.
  • Få en enhetlig stil mellan webb- och mobilsurf.
  • Höja mitt betyg i Googles mobilvänlighetstest.
  • Möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev.

Det finns säkert ytterligare 100 punkter jag kan lägga till denna lista, och säkert en del jag kommer prioritera mer/mindre. Vad är viktigast för dig?

Tack för ert tålamod under ombyggnationen 🙂

Ombyggnation

Investeraravdrag för börsaktier? Går det? Ja!

Går det att få investeraravdrag för köp av börsaktier? Ja, det gör det. Så här ska du tänka.

Jag skrev för lite mer än ett år sen inlägget ”Glöm inte investeraravdraget!”. Det är relativt få som använt möjligheten för att få ett avdrag uppgående till ca 650.000 kronor per år. Det är även många som inte tänker på att avdraget gäller även för vissa börsaktier.

Förutsättningarna för att få avdraget klargörs hos Skatteverket. Här anges att aktier som är upptagna för handel på en ”reglerad marknad” är undantagna för avdraget oavsett villkor. Dock är definitionen på ”reglerad marknad” idag bara listor på Nasdaq Stockholm och NGM Equity. Här ingår dock t.ex. inte Aktietorget, First North eller Nordic MTF, så om du investerat pengar här och uppfyller övriga förutsättningar på länken ovan så ska du göra avdrag i din privata inkomstdeklaration.

godkand-investeringsavdrag

 

Revisor – Redovisningskonsult – Robot?

Det senaste året har det florerat statistik kring vilka yrken som har störst sannolikhet att robotiseras i framtiden. Se tabell:

IMG_4459

Här framgår alltså att mitt samt mina redovisningskollegors arbeten har 94% sannolikhet att robotiseras inom 20 år (!).

FAR’s generaldirektör Dan Brännström har skrivit en ledare i tidskriften Balans på ämnet där han beskriver att vi inte räds den nya utvecklingen. Självklart kommer branschen att anpassa sig till detta. Branschen är van vid utmaningar och detta gör bara våra tjänster ännu mer relevanta då vi med datorernas hjälp kan fokusera ännu mer på att ge våra kunder mervärde (som jag bloggade om här) istället för kostnad per timme för att knacka siffror.

Såg för övrigt en kul bild på Twitter häromdagen på samma ämne:

Revisor Robot

Beep – bop – pip – bleep! 🙂

Vad kan din revisor göra bättre?