FAR

Yttrande från revisor för omställningsstöd

Posted on by

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!

Expert i vår branschtidning!

Posted on by

Sedan ett år tillbaka har jag figurerat i den månatliga upplagan av revisions- och redovisningsbranschens branschtidning Resultat (#tidningenresultat). Tidningen ges ut såväl fysiskt som digitalt av vår branschorganisation FAR.

En del frågor inkommer direkt till tidningen och en del frågor, som dyker upp ofta bland våra kunder, sammanfattar jag och besvarar som ”expert” i tidningen.

Ett roligt och smickrande uppdrag där jag får utmana mig själv lite samt får kontakt med många intressanta personer runt om i landet.

Jag har inte tidigare redovisat frågorna och mina svar här på bloggen, men framöver kommer det dyka upp sådana inlägg även här för att utöka läsarkretsen av mina alster ytterligare.

Har du någon fråga som du funderar lite extra på? Återkom till mig så kanske du blir publicerad i tidningen 🙂

Jag i tidningen – igen!

Posted on by

Så har jag hamnat i tidningen igen!

Senast det begav sig var det inför valet i Helsingborgs Dagblad, HD.

Denna gång är det vår branschtidning Balans som velat lyfta upplagan genom att pryda en sida med mig. Man har problematiserat den framtidsstudie som Kairos Future gjort åt FAR: Framtidens rådgivning, redovisning och revision – En resa mot år 2025.

I studien lyfts bl.a. fram att nedanstående data borde vara ett problem:

Förståelse

Företagen tror sig alltså veta vad en revision är och vad en revisor gör medan revisorerna, med stor majoritet, säger att kunden inte har förståelse för vad en revisor gör.

Detta ville FAR lyfta fram i en debattartikel i senaste numret av tidningen och den blev såhär:

Kim_i_tidningen

Jag tror att många revisorer känner sig tyngda av den goda revisionsseden, ISA (Läs mer i ett tidigare inlägg), vilket skapar en ökad komplexitet i något som borde vara självklart för kunden. I övrigt får mina svar tala för sig själv.

Något som är positivt är att det just nu arbetas med en ny revisionsstandard för små företag. Förhoppningsvis möjliggör denna standard en smalare dokumentation vilket kan gynna såväl kunden som revisorn och därmed också branschen.

Detta är inlägg 32 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Frivillig revision – Revisorns Verktygslåda

Posted on by

Finns det annan revision än lagstadgad revision? Absolut! Vilket passar dig bäst?

Jag skrev ju häromdagen om vad den lagstadgade revisionen är och innebär. Denna revision är reglerad av ISA, som är en revisionsstandard som gäller i stora delar av världen. Utöver denna fullständiga ISA (ISA 700) finns det ett par andra revisioner vi kan utföra på beställning, populärt benämnt som ”Revisorns Verktygslåda”. Dessa verktyg skiljer sig åt beroende på vad kunden och dess intressenter önskar. Ofta är de betydligt billigare än en fullständig ISA-revision.

Jag tänkte redogöra för några av dem lite kort nedan:

SNT 4400 – Granskning enligt särskild överenskommelse

Detta är den enklaste formen av granskning. Det är inte formellt ett ”bestyrkandeuppdrag”, vilket innebär att granskningen normalt ej mynnar ut i ett intyg som är avsett för någon annan än beställande företag. Det går även att inkludera en tredje part till vem man då ställer rapporten, men övriga intressenter kan ej använda slutsatserna i denna rapport. Endast faktiska iakttagelser avrapporteras jämfört med t.ex. en ”vanlig” revisionsberättelse där man intygar att allt, i allt väsentligt, stämmer. Denna revision är perfekt för t.ex. en bank att föreslå för en kund som ej har vald revisor och som redovisar t.ex. en stor post kundfordringar i sin oreviderade årsredovisning. En kvalificerad revisor kan då uttala sig om posten på olika sätt som gör att banken med större säkerhet t.ex. kan bevilja ett lån eller liknande.

ISRE 2400 (ej vald revisor) & ISRE 2410 (vald revisor) – Översiktlig granskning

Denna revision är mer lik en ”vanlig” ISA-revision, och är ett formellt bestyrkandeuppdrag, men med begränsad säkerhet. Det som normalt är ”rimlig säkerhet” eller ”hög men inte absolut säkerhet” är med denna revisionsstandard ”begränsad säkerhet”. Det innebär praktiskt att man i sin revision inte tittar på lika många poster och att man kan släppa felaktigheter något oftare än vid en ISA-revision. Revisionen mynnar ut i en skriftlig rapport som beställaren kan använda gentemot alla motparter. Detta är enligt mig en standard som bör vara tillräcklig för alla intressenter för bolag utan vald revisor. Kostnaden blir lägre, men det finns ändå en extern inblick och säkerhet i att räkenskaperna inte är helt fel.

ISA 800 – Revisionsuppdrag med särskilt syfte

Denna revision överensstämmer med en ”vanlig” ISA-revision, med den skillnaden att den avser ett särskilt syfte. Den har alltså lika hög säkerhet som en normal lagstadgad revision då den utförs på samma sätt samt är avsedd för alla intressenter. Det särskilda syftet kan t.ex. vara en delårsavstämning, en avgränsad del av redovisningen (t.ex. ett projekt, en transaktion eller dylikt) eller annat särskilt ändamål.

Hjälp att välja

Det kan vid första anblick vara svårt att veta exakt vilken form av revision som passar. FAR har i en kommentar bifogat följande flödesschema som tydliggör vilken typ av revision som passar in på ett uppdrag:

FAR_RAMVERK_bild_2

Avslutning

”Revisorns Verktygslåda” lanserades för flera år sedan, men har tyvärr inte blivit så välanvänd. Om det beror på att namnen på verktygen påminner om mer eller mindre giftiga tillsatser i mat eller om revisorskåren inte förstått/förmedlat dem tillräckligt är oklart. Jag tror framförallt på det sistnämnda. Branschen kan göra mer för att få intressenterna att förstå värdet med dessa tjänster. Tjänsterna kan som sagt vara fullt tillräckliga för vissa ändamål och då till ett betydligt lägre pris än en fullständig revision. För inte använder du bazooka för att rensa ogräs?

Detta är inlägg 6 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bazookatomte

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Posted on by

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Komponentavskrivning K3

Posted on by

Dagen närmar sig för den lite bredare massan av större företag att göra sitt första bokslut enligt K3. Förhoppningsvis har de flesta redan analyserat vilka effekter detta får på ingångsbalansräkningen (i många fall 2013-01-01), men för dig som inte gjort det ännu är det viktigt att komma upp på banan nu så att inte bokslutet för 2014 blir försenat, eller ännu värre, fel.

Den enskilt största förändringen som K3 medför är att (större) anläggningstillgångar, såsom fastigheter, maskiner, lastbilar etc. ska delas upp i komponenter. Komponenterna ska sedan skrivas av en och en utifrån en egen beräknad nyttjandeperiod. Detta ger en mer jämn resultateffekt jämfört med att skriva av fastigheten jämnt som en enhet och löpande kostnadsföra större renoveringsarbeten.

Komponentavskrivning har gjort att många skytt K3 och att de som har mindre (enligt Årsredovisningslagen ”mindre”…) företag övervägt K2 istället för att slippa arbetet som komponentmetoden innebär. Det finns dock hjälp att få, och det behöver inte vara extremt kostsamt eller problematiskt!

FAR har t.ex. släppt en egen rekommendation kring uppdelning av fastigheter i väsentliga komponenter; RedU 13 – Övergång till komponentmetod – fastigheter. Denna kan ge bra ledning till hur uppdelningen kan göras vid övergången. Även SABO och Fastighetsägarna har släppt en bra vägledning som ger mer kött på benen.

Det ska även poängteras att det inte finns något rätt och fel vid uppdelningen. Det vanligaste blir nog att man lägger öppningsbalansen att motsvara ungefär det redovisade värde fastigheten har enligt den tidigare redovisningsrekommendationen, och att man sen får komponenteffekten de följande åren. De flesta kunniga på redovisningsområdet säger att de flesta fastigheterna kommer att delas upp i 6-8 väsentliga komponenter till en början, men att de över tid snarare kommer att bestå av 15-20 komponenter. Detta beror på att kostnader som ej identiiferats specifikt vid vid övergången tydligare identifieras när bolaget kommit in i användandet av komponentmetoden.

Jag har hunnit delta vid ett par övergångar till K3 vid det här laget, och har du frågor så är du välkommen att höra av dig. Jag hjälper gärna till!

Split-Building

Avskaffa revisionsplikten!

Posted on by

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Revisorns tystnadsplikt

Posted on by

En av de viktigaste skyldigheterna för mig som revisor är tystnadsplikten. Tystnadsplikten är nödvändig för att mina kunder ska känna att de kan avslöja privata angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från mig.

Revisorns tystnadsplikt

Jag har berört revisorns tystnadsplikt tidigare när jag skrev om god revisionssed där jag beskrev god revisorssed som lagstadgar tystnadsplikten i Revisorslagens 26 §:

”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.”

Vid min revision av Aktiebolag (som utgör huvuddelen av mina kunder) förtydligas tystnadsplikten i Aktiebolagslagens 9 kapitel 41 §:

”Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.”

Men huvuddelen av de ställningstagande som rör tystnadsplikten förtydligas i de yrkesetiska regler som revisorer har att förhålla sig till i FAR’s ”EtikR 1 Yrkesetiska regler”. Där framgår också viktiga detaljer såsom att tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Detta är väl inget konstigt? Jo, ibland. Mot revisorns tystnadsplikt står nämligen revisorns upplysningsskyldighet eller upplysningsplikt. De yrkesetiska reglerna ovan ger vägledning i en del olika fall där konflikt mellan dessa två ytterligheter kan uppstå. Den mest självklara situationen som kan uppstå är när bolaget gjort sig skyldig till något som jag som revisor måste anmärka på i min revisionsberättelse. Det kan vara t.ex. något som är fel i ett bokslut, att betalning av skatter och avgifter inte skötts på rätt sätt eller att årsredovisningen inte upprättats i tid. Det kan också vara så att någon annan statlig myndighet, t.ex. Skatteverket, fattat ett beslut som kräver att jag ska lämna ut informationen. Det som genomsyrar dessa krav på upplysningsskyldighet är att jag alltid ska verka för att inte mer information än nödvändigt lämnas när det kan leda till onödig skada för kunden.

Skulle revisorn göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten så kan denne göras skadeståndsskyldig och det är självklart att revisorn sitter inne med information som på flera olika tänkbara sätt kan medföra skada för kunden. Jag som revisor vill självklart att jag ska få all information jag önskar när jag utför ett uppdrag åt en kund och då är förtroendet för mig avgörande. Nyckeln till detta förtroende är tystnadsplikten som jag och andra revisorer värderar oerhört högt.

Vad är revision? Kvalitet på revisor viktigt för DIG!

Posted on by

Vad är revision? Du har säkert en föreställning om vad revision är och kanske har du själv, eller har haft, en revisor som du kommit i kontakt med. Jag vill med detta inlägg redogöra lite kring vad revisorn och revisionen betyder för samhället samt för dig som privatperson och/eller företagare. Jag kommer även lyfta fram hur kvaliteten på oss revisorer säkerställs.

Jag är sedan i juli 2013 Auktoriserad revisor, vilket är en skyddad titel, och under förutsättning att jag sköter mig avseende kvalitetskontroller etc. så behåller jag min titel och kan åta mig uppdrag som kvalificerad revisor i 5 år. Revisorsnämnden (RN) skickar sedan ut ansökningsblanketter ca 4-5 månader före utgången av perioden med vilka jag kan ansöka om fortsatt auktorisation. På dessa blanketter ska framgå bl.a. att jag arbetat yrkesmässigt med kvalificerad revision minst 1.500 timmar de senaste 5 åren (Revisorsnämndens föreskrifter RNFS 2001:3) samt utbildat mig i enlighet med Revisorslagen 4 § och god revisorssed. Enligt (RNFS 2001:2) krävs att jag genomgått verifierbar och relevant utbildning de senaste 5 åren om minst 100 timmar. Enligt EtikR1 Yrkesetiska regler (se länk för hela skriften), som behandlar framförallt oberoende, tystnadsplikt och kompetens hos revisorer, framgår vidare att vidareutbildning bör omfatta minst 120 timmar per treårsperiod.

Varför är detta viktigt för dig, undrar du?

Enligt ovanstående yrkesetiska regler, som jag också nämnde i mitt inlägg ovan om god revisions- och revisorssed, så definieras revisionsbranschens uppgift såhär (urklipp):

”Revisions- och rådgivningsbranschens grundläggande uppgift är att bidra till förtroendet för den ekonomiska information som lämnas av företag, organisationer och myndigheter. Sådant förtroende krävs dels för att företagen ska få det riskkapital som behövs, dels för att transaktioner ska kunna genomföras utan betungande särskilda kontrollåtgärder…”

Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.

För att kvalitetssäkra revisionen finns ett par olika kontrollsystem. Först och främst brukar medelstora och stora revisionsbyråer ha interna kvalitetskontroller som är relativt omfattande. Själv omfattas jag i ett första skede av Baker Tilly Sveriges löpande interna kvalitetskontroll.

Utöver den interna kontrollen så sker extern kvalitetskontroll. I mitt inlägg om vad man ska tänka på när man väljer revisor så påpekade jag att det är viktigt att kontrollera att revisorn är medlem i revisorernas branschorganisation FAR. En av flera anledningar till detta är den kvalitetskontroll som FAR löpande utför av sina medlemmar. Enligt Revisorslagen 27 § ska revisorer minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. FAR skriver själva såhär om kvalitetskontrollen på sin hemsida:

”Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten en garanti för att kvalificerade revisorer och revisionsföretag håller en jämn och hög kvalitetsnivå i sitt arbete. En godkänd kontroll är ett kvitto på att du levererar tjänster av hög kvalitet.”

Urvalet görs på ett konsekvent och objektivt sätt så att alla blir kontrollerade vart sjätte år. På FAR’s hemsida beskrivs steg för steg hur det går till. På denna länk (Kvalitetskontroll_ISA_FAR) finner ni även FAR’s checklista vilken används vid kontroll av utvalda revisioner. Vilka moment som ingår i en ISA-revision skrev jag om här och detta är grunden i god revisionssed.

I vissa fall finner kvalitetskontrollanterna så stora brister att det kan bli aktuellt att överlämna ärendet till RN. FAR’s kvalitetskontroller stickprovsgranskas också löpande av RN. Om en revisor vägrar underkasta sig FAR’s kvalitetskontroll eller av andra anledningar kan vara särskilt intressanta att granska så gör även RN systematisk och uppsökande tillsyn (SUT).

Om RN finner brister i dessa uppdrag finns ett antal disciplinåtgärder som kan vidtas. Såhär skriver RN om sin hantering av disciplinärenden:

”Om RN finner att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter kan RN meddela honom eller henne en disciplinär åtgärd. RN har då möjlighet att meddela en erinran eller en varning, och i mycket allvarliga fall kan RN upphäva revisorns godkännande eller auktorisation. RN kan bestämma att ett beslut om upphävande av en revisors godkännande eller auktorisation ska gälla omedelbart.”

Detta är de främsta interna och externa kontrollsystem som vi revisorer berörs av i vår vardag och en stor anledning till att samhället idag (allt som oftast) fungerar avseende ekonomiska transaktioner. 

Så många revisorer finns det i Sverige idag

Posted on by

Det absolut roligaste med att vara revisor är man får träffa och hjälpa många duktiga företagare som brinner för sin verksamhet och sina idéer! För att få möjligheten till detta gäller det att prestera i konkurrensen. Hur ser det då ut med konkurrensen? Hur många revisorer finns det i Sverige?

Jag hittade nyligen denna statistik i vår branschtidning Balans angående hur många kvalificerade (godkänd eller auktoriserad) revisorer det finns i Sverige per 1/11 2013:

20140122-112043.jpg

Jag är alltså en av de 3900 totalt samt en av de 2592 männen i Sverige som har privilegiet att få lov att kalla mig för kvalificerad revisor. Via en snabb sökning på vår branschorganisations hemsida (som jag ju rekommenderade dig som söker revisor att titta på för att se att du har med en, åtminstone någorlunda, seriös revisor att göra) ser jag att jag är en av ca 80 kvalificerade revisorer i Helsingborg. Antalen är minskande. Den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen är förmodligen en anledning till att det totala revisorsantalet minskat de senaste åren. Kul dock att andelen kvinnor ökat de senaste åren. De utgör enligt samma källa (Balans/Revisorsnämnden) nu 34% av samtliga kvalificerade revisorer i Sverige. En ökning med 10% sedan år 1995!

Hur många företag finns det i Sverige då? En snabb sökning visar att det finns strax över en miljon företag i Sverige varav ungefär 350.000 aktiebolag. En stor andel av dessa är så små att de ej omfattas av revisionsplikt, som jag skrivit om tidigare. Min någorlunda grundade gissning är att ca. 100.000 aktiebolag omfattas av revisionsplikt varav en bråkdel har säte i Helsingborg med omnejd. Det finns ju även flera andra bolagsformer som har vald revisor, men detta är i varje fall en fingervisning.

Hur ska jag då konkurrera? Jag ska självklart tillhöra starka nätverk som FAR och Baker Tilly samt ha kunniga och trevliga kollegor som kan ställa upp när det behövs förstärkning. Sen behöver jag självklart även nischa mig personligen då det är min erfarenhet att företag ofta väljer revisorn för dennes personliga egenskaper. Mitt personliga mål är att uppfylla var och en av punkterna som jag skrev om i inlägget om hur man väljer revisor. Det är högt ställda mål, och de måste arbetas aktivt med! Det är tyvärr min erfarenhet att många revisorer missar att ha dessa ledstjärnor och fokuserar på fel saker. Kanske p.g.a. för stor arbetsbörda. Kanske p.g.a. fartblindhet. Förhoppningsvis inte p.g.a. lättja. Detta leder, oavsett anledning, till tappat förtroende för revisorn och utan kundens förtroende så har man förmodligen inte heller någon kund på sikt.

Välkommen att boka in mig på en lunch, som jag bjuder på, om du vill höra mer om mig, mina nätverk och vad jag kan hjälpa dig med!